Året var 2015, dagen var Norges nationaldag, 17 maj och jag gorde en av mina bästa tider på Göteborgsvarvet. Året där efter var jag skadad och kunde inte springa längre än 5 kilometer, det visade sig vara en dsikpåverkan.

2020

Den 23 maj för att vara exakt så är det dags igen. Efter ett fem år långt uppehåll är det dags att åter ställa sig på startlinjen och vådas över dt man just ska utsätta sig för, det är en bitterjuv känsla.

Nu

Hade någon bett mig ställa mig på startlinjen idag hade jag vikt mig av skratt. Man kan inte påstå att jag är i någon som helt form för att springa de 42 kilometerna som ska avverkas, så nu börjar även min resa för att ta mig i form för att utföra dessa kilometrar.
ink

Som Robert Broberg en gång uttryckte det

Målet är ingenting, vägen är allt.